Henri Nouwen och buddhismen

av Ray Yungen - Utdrag ur ”A Time of Departing = En tid av avgång, 2:a utgåvan.

Översatt och inlagt med tillstånd.

Enligt mig, en mycket bra bok, väl värd pengarna och importen. Om jag gör eget tillägg så är det i denna färgen.

En person som har vunnit popularitet och respekt i kristna kretsar, i likhet med Thomas Mertons, är den nu avlidne katolske teologen Henri Nouwen. Precis som Merton kombinerar Nouwen en stark hängivenhet till Gud med en poetisk, tröstande, men ändå utpräglat intellektuell stil som slår an ett starkt och sympatiskt ackord med vad som skulle kunna kallas kristen intelligentsia.

Många pastorer och professorer är mycket attraherade av hans djupa tänkande. Faktum är att en av hans biografer avslöjade att i en undersökning från 1994 av 3 400 amerikanska protestantiska kyrkoledare kom Nouwen på andra plats efter Billy Graham i inflytande bland dem.

Även många inom den svenska kristenheten tycks ha fastnat för hans böcker och artiklar.

Nouwen lockar också många lekmän som ser honom som väldigt inspirerande. En person sa till mig att Nouwens appell kunde jämföras med moderskapet – en varm tröstande omfamning som får dig att må bra. Trots dessa lysande egenskaper har flera aspekter av Nouwens andlighet gett honom en plats i den här boken.

Tyvärr uttalade denne mycket lästa och ofta citerade författare i slutet av sitt liv i klara ordalag att han närmade sig Gud från en universalistisk syn. Han proklamerade:

Universalisterna tror på att alla i slutändan kommer bli förlåtna av Gud, d.v.s. det finns ingen evig död och pina, ingen evig eldsjö, som bibeln talar om. Och när jag säger alla så inkluderar det, Satan, alla änglar som gjorde uppror och de änglar som gick ner till jorden och förökade sig med människorna.

Idag tror jag personligen att medan Jesus kom för att öppna dörren till Guds hus, kan alla människor gå genom den dörren, oavsett om de känner till Jesus eller inte. Idag ser jag det som min uppmaning att hjälpa varje person att göra anspråk på sin egen väg till Gud.

Nouwens godkännande och stöd av en bok av den hinduiska andliga läraren Eknath Easwaran, som undervisar i mantrameditation, illustrerar hans universalistiska sympatier ytterligare. På baksidan sa Nouwen: "Den här boken har hjälpt mig mycket."

Nouwen skrev också förordet till en bok som blandar kristendom med hinduisk andlighet, där han säger:

Författaren visar en underbar öppenhet för buddhismens, hinduismens och muslimska religionernas gåvor. Han upptäcker deras stora visdom för de kristnas andliga liv ... Ryan [författaren] åkte till Indien för att lära av andra, andliga traditioner än hans egen. Han tog hem många skatter och erbjuder oss dem i boken.

Nouwen tog tydligen dessa tillvägagångssätt på allvar själv. I sin bok, ”The Way of the Heart = Hjärtats väg”, rådde han sina läsare:

Den stilla upprepningen av ett enda ord kan hjälpa oss att med sinnet sjunka ner i hjärtat ... Detta sätt av enkel bön ... öppnar oss för Guds aktiva närvaro.
Men vad Guds "aktiva närvaro" lärde honom stod tyvärr mer i linje med klassisk hinduism än klassisk evangelisk kristendom. Han skrev:

Men vad Guds "aktiva närvaro" lärde honom stod tyvärr mer i linje med klassisk hinduism än klassisk evangelisk kristendom. Han skrev:

Bön är "själsarbete" eftersom våra själar är de heliga centra där allt är ett, ... Det är i Guds hjärta som vi kan komma till det fulla förverkligandet av enheten i allt som är. (min betoning)

Det är viktigt att notera här att Nouwen inte sa att alla kristna är ett; han sa "allt är ett", vilket är det fundamentala panenteistiska* gudsbegreppet - Guden i allt förenar allt. Precis som Thomas Merton var det Nouwens avsikt att göra mystisk bön till ett genomgripande paradigm inom kristendomens alla traditioner. Han ansåg att den evangeliska kyrkan hade många beundransvärda egenskaper men saknade en viktig sådan: mystik. Han försökte råda bot på detta genom att bönfalla: "Det är till denna tystnad [kontemplativa bön] som vi alla kallas."

*Panenteism är en uppfattning inom religionsfilosofin, som menar att Gud både omfattar hela universum och transcenderar detsamma. Begreppet myntades ursprungligen av Karl Christian Friedrich Krause. Den förstnämnda tanken, likställandet av Gud och universum, har hämtat inspiration från panteismen.

Panteism är en gudsuppfattning där hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett transcendent andligt väsen, i vilket allting är ett. Panteism är en åskådning som hävdar att Gud och universum är ett.

Ett av de mest klassiska exemplen jag någonsin har stött på som avslöjar Nouwens andliga tankesätt är från hans självbiografiska bok, ”Sabbatical Journey = sabbats resa”. I den berättar han lysande om sitt möte med författaren och föreläsaren, Andrew Harvey, i april 1996. Nouwen utbrast: "Jag hade den djupa känslan av att träffa en själsvän [mentor]."

Det som gör denna kommentar så avslöjande om Nouwens trossystem är det faktum att Harvey är en världsberömd förespråkare för interspiritualitet* genom mystik. Han har skrivit trettio böcker om detta ämne, varav en har följande deklaration som sammanfattar innebörden av denna term:

* Interspiritualitet, är ett interreligiöst (inkluderar alla från alla religioner) koncept där en mångfald av andliga praktiker omfamnas för gemensam respekt för individen och delade aspekter över en mängd olika andliga vägar.

När du tittar förbi de olika terminologierna som används av de olika mystiska systemen, ser du tydligt att de var och en talar om samma överväldigande sanning - att vi alla i grunden är barn till det gudomliga och kan inse den identiteten med vår källa här på jorden och i en kropp. (min betoning)

Det är viktigt att notera här att Andrew Harvey är en av cirka två dussin medlemmar i ”Living Spiritual Teachers Project = Levande Andliga Lärares Projekt”. Projektets huvudmål är att främja mystik som en bro till inter-andlighet. Medlemmar inkluderar katolska och buddhistiska nunnor och munkar samt zenmästare och den bästsäljande New Age-författaren, Marianne Williamson.

En skeptiker kan svara med comebacken att Nouwen gillade Harvey som person, men inte nödvändigtvis höll med om hans åsikter. Nouwen själv lade denna möjlighet till vila när han sa:

Innan vi körde hem tog Michael, Tom och jag en kopp te på en närliggande delikatessbutik. Vi diskuterade länge hur Andrews mystik hade berört oss. (min betoning) Utdrag ur A Time of Departing, 2nd ed. (s. 61-64)

https://www.lighthousetrailsresearch.com/nouwenbuddhism.htm